Time, all I have is time!

Detta är helt sjukt. Nu mot slutet så går man ofrivilligt
bara och väntar, även om jag intalar mig själv att jag
inte gör det. Jag kan ju inte göra så mycket annat, kan ju
som sagt inte ens gå, så jag är fast här hemma.
Tur att jag har ankomstgruppen, där är vi några stycken som
bara går hemma med värk och väntar. Vissa stackare har ju
gått över tiden, några över en vecka... jag har ju iaf en vecka
kvar till beräknat datum.
Håll tummarna för att hon kommer snart!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0